Rabu, 16 September 2015

HADI'A STRATEGIC PLAN C E F O B O M




S E J D FASILITA HADI'A PLANO STRATEGIA CEFOBOM NIAN

Iha loron 7 to'o 11 fulan Setembro tinan 2015, ekipa SEJD nasional kompostu husi Inspektur geral SEJD no xefe departemento Juvenil SEJD nian, hahu fasilita konaba preparasaun ba plano strategia Centro Foinsa'e Dom Boaventura Maun-Fahe (CEFOBOM) iha edifisiu PDHJ regional Same, manufahi. 
        Iha oportunidade ida ne'e fasilitador esplika no uza analiza SWAT (strengths , weaknesses , opportunities , threat) ba foinsa'e sira oinsa uza analiza SWAT hodi identifika problemas sira ne'ebe jovens sira hasoru iha sira nia moris lor-loron.

       Depois de rona tiha esplikasaun husi konaba oinsa atu prepara planu ida ne'ebe diak. Foinsa'e no ekipa Gestor CEFOBOM forma grupu hodi deskuti konaba ba planu aktividades ba tinan lima hahu husi tinan 2016-2020. depois de identifika problemas sira ne'ebe mak foinsa'e sira infrenta kontinua kedas ho aprezentasaun ba iha forum hodi bele hetan input murak balu husi grupu seluk. 
      Depois halo diskusaun ba analiza problema kontinua kedas ho aprezenta diskusan konaba ba problemas internal no esternal ne'ebe CEFOBOM enfrenta.  
Ida ne'e maka prosesu identifikasaun ba problemas ne'ebe mak foinsa'e sira hasoru iha municipio manufahi








STATUTO CENTRO FOINSA'E DOM BOAVENTURA MUN-FAHE



ESTATUTO CENTRO FOINSA'E DOM BOAVENTURA MAUN-FAHE

C E F O B O M 

Preâmbulo.
Luta hasoru Kolonialista no Imperialista, ne’ebe han tempu naruk, fó konsekúensia bóot no todan, hakat tuir dalan kosar suli, ran fakar, lakon família, rate mós buka lahetan, ikus mai konsege liberta rai doben Timór - Leste no hasés povu husi Kolonialista no Imperialista nia ukun ne’ebe nakonu hó tauk, la hakmatek, deskonfia malu, bobar malu, lakon liberdade. Luta ne’e la fasil maibé esperansa, fiar-an, matenek, badinas, hamutuk no aten barani mak bele habadak funu ne’e ninia tempu. Maske koko fila-fila maibé ita mós dalabarak hasoru konsekuensia “lakon” fila-fila. Ezemplu real mak Funu Maun-Fahe 1912, Funu Viqueque 1959 no Funu 1975. Hatudu katak Foinsa’e Timor – Leste iha kualker revolusaun bá mudansa no polítika sempre infeita istória rezistensia Nasaun nian hó tinta osan mean, rezistensia no istória Nasaun nian ne’e sempre lao hela deit. Kolonialista no Imperialista sira bele viola ka oho ita, maibé sira nunka atu bele oho ITA NIA KOMITMENTU NO ESPERANSA.
Husi jerasaun bá jerasaun, hó idade foinsa’e, sempre iha espíritu ne’ebe bóot no aten barani hodi luta, halo revolusaun, kontra injustisa no kontra hahalok violensia sira seluk tan. Aten barani ne’ebeaas demais halo foinsa’e sira hamosu sira nia ukun fuan rasik hanesan Mate ka Moris, Ukun Rasik - An”. Hetan tiha Ukun-An la fó kedas fulan no fitun mai ita. Sofrementu funu nian no Foinsa’e kontinua hakat bá nafatin,Foinsa’e barak ne’ebe iha espíritu patriotizmu no nasionalizmuabandonado iha era ohin loron nian, Foinsa’e dezempregadu aumenta bá bebeik, Foinsa’e ne’ebe falta kompeténsia aumenta bá bebeik no esperansa bá moris diak Foinsa’e do’ok bá bebeik.
Haré ba Foinsa’e nia problema ne’ebe sei rohan laek, CEFOBOM nebe hari’i iha: Loron26 Fulan Fevereiru Tinan 2010 ho sentidu bóot promove Foinsa’e sira liu husi dalan hametin Foinsa’e sira bá fini foun kontinuasaun luta nian no mós fini foun bá dezenvolvimentu nian, hó dalan hasae Foinsa’e sira nia matenek nokapasidade Téknika, Lideransa, no Ser Arkitektura Sosial iha sosiedade ninia le’et. Iha esforsu  hasae kapasidade Foinsa’e sira nian presiza atensaun mós hijieni, hó saúde mental no saúde fízika, kreatividade, idealismu, nasionalizmu, patriotizmu hó optimizmu ida bóot no klean nune’e bele kontribui ho responsabilidade tomak iha dezenvolvimentu nível Nasional to nivel Urbana ho planu no programa ba moris nebe iha justisa sosial, moris diak, no moris prósperu ho dignidade iha nasaun rasik. Futuru nasaun no futuru sosiedade timorense iha Foinsa’e sira ninia liman, ho ida ne’e katak Futuru Foinsa’e nian la’os tenki hahú ho “Mehi” maibe, tenki hahú agora ho “Plano no Programa”.
Hodi hatan ba realidade konkreta sira ne’ebe hateten iha leten, ho orientasaun CEFOBOM nian mak bele determina ita ninia Foinsa’e Timor spesialmente Distrito Maun-Fahe hodi moris iha dalan “Foinsa’e Orientadu, Foinsa’e Organizadu, no Foinsa’e Determinadu
Maka importante tebes ba CEFOBOM hamosu Estatutu ne’ebe hodi garante funsionamentu serbisu ne’ebe iha Komitmentu/Kompromisu, Konfiansa no Fidelidade nebe hadalan – an hanesan tuir mai ne’e : 

KAPITULU I
NARAN NO ESTABELESIMENTU ESTRUTURA, FATIN, EMBLEMA NO MODELU

Artigu 1
Naran, EstabelesimentuEstrutura
1.Organizasaun Foinsa’e   ne’e hanaran “CentruFoinsa’e Dom Boaventura Maun-Fahe”, ne’ebe habadak bá CEFOBOM.
2.Organizasaun ne’e nia estrutura Estabelese iha Loron 26 Fulan Fevereiru Tinan 2010

Artigu 2
Fatin
CEFOBOM hatur ninia Edifisiu iha Merkadu Antigu, Aldeia Rialau, Suku Letefoho, Sub-Distrito Same, Distrito Maun-Fahe.

Artigu 3
Emblema
Emblema CEFOBOM kompostu husi :
1.Círculo redondo (Risku Kabuar) hatudu Unidade nebe’e hamrik metin, matak no buras hanesan foho Maun-Fahe.
2.Fitun kor mean reprezenta korajenfoinsa’e sira nian ne’ebe Orientadu, Organizadu noDeterminadu.
3.1912 hanesan cume ba revolusaun hasoru Kolonializmu no Imperializmu iha Timór Lorosa’e ne’ebe nia baze loloos iha Aldeia Loti/Aialu, Suco Daisua, Sub-Distritu Same, Distritu Maun Fahe.
4.Dom Boaventura mak inspiradordahuluk Nasionalizmu iha Funu Maun-Fahe 1912.

Artigu4
Modelu 
1.CEFOBOM katak Organizasaun Foinsa’eidane’ebeeziste hodi hakbiit Foinsa’e Distrito Maun-Fahe no Distritu sira seluk.
2.CEFOBOM  Nakloke, Non Prófitu (nirlaba), Non Partisan no Non Secretarian

Artigu 5
Objetivo
Centro Foinsa’e “Dom Boaventura” Maun-Fahe (CEFOBOM) iha ninia objetivu barak, objetivu balun mak :
1.Organiza hikas foinsa’e iha distrito, hodi nune’e centro bele kanaliza aspirasaun no dezenvolve foinsa’e sira ba aktividade hirak nebe mak produtivu, hodi bele kontribui ba dezenvolvimentu no harmonizasaun sosial.   
2.      Foinsa’e bele asesu ona ba formasaun no informasaun oi-oin hodi hasae sira nia skill, matenek, kapasidade no konsiensia hodi ser nudar arkitektura ba prosesu dezenvolvimen
to iha Nasaun Timor – Leste ninia laran.




KAPITULU II
BAZE, VIZAUN, MISAUN, VALOR NO PRINSÍPIU

Artigu 6
Baze
1. CEFOBOM bazeia bá Konstituisaun no Dekretu Leine’ebe vígora legalmente iha NasaunRepúblika Demokrátíka de Timor – Leste (RDTL)
2. EstatutuCEFOBOM legaliza liu husi Asembleia Jeral.

Artigu 7
Vizaun
Hamoris oportunidade hodi hasae kualidade rekursu umanuba foinsa’e sira iha Timor-Leste liu-liu iha Distrito Maun-Fahe iha seitor hotu, nune’e Foinsa’e sira bele partisipa ativu iha prosesudezenvolvimentu tomak ne’ebeiha Liberdade, Demokrasia, Justisa, nebe forte no independente hahú husi nível Aldeia to’o Nasional ba moris iha progressu ne’ebe sustentável no dignidade.
Artigu 8
Misaun
Hodi alkansa Vizaun ne’ebehateten iha leten, maka Misaun ne’ebeCEFOBOM lori mak hanesan tuir mai ne’e :
1.Promove foinsa’e sira hodi hadomi valores istórikas no kulturais
2.Promove igualdade géneru ba foinsa’e sira iha seitor oi-oin.
3.Hakbiit no hamoris kapasidade Foinsa’e sira iha seitor hotu-hotu.
4.Hamoris konsiensia partisipativa Foinsa’esira iha prosesu dezenvolvimentu tomak.
5.Hametinrelasaunharmonioza entre organizasaun foinsa’e, Instituisaun Governo, Organizasaun Sosiedade Civil, no Ajénsia Internasional ne’ebedeit mak prontu atu serbisu hamutuk. 
Artigu 9
Valor no Prinsípiu
1.Valor  CentruFoinsa’e “Dom Boaventura” Maun-Fahe (CEFOBOM) nian mak hanesan tuir mai ne’e :
1.      Honestidade
2.      Responsabilidade
3.      Solidariedade
4.      Kultura
5.      Caridade
6.      Liberdade
7.      Verdade
2.Prinsipiu CentruFoinsa’e “Dom Boaventura” Maun-Fahe (CEFOBOM) nian mak hanesan tuir mai ne’e :
1.      Transparensia
2.      Akauntabilidade
3.      Justisa
4.      Igualdade Géneru
5.      Independente
6.      Voluntáriu
7.      Komitmentu
8.      Nasionalizmu no patriotizmu
9.      Toleransia
10.  Demokrasia

Senin, 20 Juli 2015

VISITA FRIENDS OF SAME ( F O S ) IHA CENTRO FOINSA'E DOM BOAVENTURA MAUN-FAHE ( C E F O B O M )

Iha loron 18 fulan Jullu tinan 2013 parseiriu Friends Of Same (FOS) Australia mai vizita Centro Foinsa'e Dom Boaventura Maun-Fahe (CEFOBOM) hodi bele hare besik konaba prosesu kursu komputador ne'ebe hala'o iha CEFOBOM ne'ebe hetan apoio komputadores kursu nian husi Friends Of Same (FOS. Depois de hetan apoio hirak ne'e CEFOBOM kontinua kedas fo formasaun ba formandus ba kursu komputador durante fulan tolu (3) nia laran.